Israel Shamir

Ideas that will Derail the descent to Barbarity

De träffades i Iran

Förintelse konferensen i Teheran orsakade en storm i världens media. Man kan fråga sig vad som var så speciellt med den? Det är ju  förintelsekonferenser och förintelseevenemang titt som tätt där det flockas presidenter och premiärministrar i massor. Så varför ådrog sig Teheran-konferensen så mycket uppmärksamhet  att Vita Huset, Fru Merkel, Vatikanen och EU tog sin dyrbara tid att fördöma en liten konferens långt bort i en avlägsen huvudstad. Skillnaden är att alla andra sammankomster varit amen-sägare till den officiella historieversionen given av judiska organisationer precis som när den heliga skrift gavs till Moses på Berget Sinai. Den officiella versionen går förvisso längre än den heliga skrift: du må förneka Marias jungfrufödelse, Kristi återuppståndelse, du må smäda profeten Muhammed, men ifall du har några tvivel att sex miljoner judar avrättades av tyskar genom gaskammare i ett projekt att totalt utrota dem så kan du hamna i fängelse i Tyskland, Österrike, Frankrike, Schweiz och andra länder i den ”fria” världen. Teherankonferensen är den första någonsin att kritiskt behandla de tragiska händelserna under Andra Världskriget.

Man behöver inte vara ett fan av Hitler för att samtycka till denna konferens. Än viktigare borde vara för varje yttrandefrihetsälskande liberal att beklaga att även viktiga historiker inte är fria att uttrycka sina synpunkter om förintelsen. Germar Rudolf blev nyligen i hand-och fotfängsel förd till en tysk domstol efter att ha blivit utlämnad från USA. Hans “brott” består i att  ha publicerat en bok där han bestrider den officiella förintelse-dogmen. Sådana tabun tigger om att bli brutna. Jag skrev en hel del 2001 om en förintelsekonferens som var planerad att äga rum i Beirut men som inställdes då en oerhörd press utövades mot libaneserna från USA. 

Då som nu hoppades revisionisterna att deras argument äntligen skulle bli hörda. Det hände aldrig. Om konferensarrangörerna trodde att de kunde bryta tabut och nå miljoner så misstog de sig. Fast att nyhetsmedier världen runt slungade ut nyhetsartiklar om konferensen så var de nästan alla identiska med lokala fördömanden och förutsägbara judiska reaktioner. Praktiskt taget inga av konferensens alla föredrag och samtal nådde mediekonsumenterna. Konferensdeltagarna stämplades som “rasistsika antisemiter” trots att det var ett stort antal judar där bl a vördnadsvärda rabbiner i sina svarta hattar och långa rockar som fått nog av sionisternas privatiserande av Världskrigets tragedi.

Om något så bevisade konferensen att förintelse-dogmat är den grundläggande trossatsen i det världsomspännande hjärntvättnings-maskineri av massmedier beskriven av Noam Chomsky som ”en fabrik av samförstånd som Stalin bara kunde drömma om…vars diciplin och likriktning verkligen är imponerande”. Denna media-kartell är fiende till fria folk överallt, och ligger i ett obarmhärtigt krig mot Iran och alla andra självständigt sinnade nationer.

Min vän och landsman Grabriel Ash skrev nyligen i The Dissidents Voice:

“Förintelsen är det mest effektiva vapnet i händerna på dem som är fast beslutna att fabricera en “civilisationernas kamp”. Lärdomen från förintelsen är gott nog för att rättfärdiga NATOs bombningar av civila mål i Jugoslavien, den folkmordslika ockupationen av Irak, Israels massiva bombningar av Beirut, ett framtida kärnvapenkrig med Iran, etc. Förintelsen är ideologin par exellence för Global apartheid. Förintelsen fungerar som en besynnerlig och nyckfull gudom som förkastar en jämförelse här, accepterar en lika giltig eller ogiltig där. Det är en partisk gud som som alltid välsignar “oss” och förbannar “dem”,  även när den samtidigt kräver att bli dyrkad av hela mänskligheten och i hela mänsklighetens namn.“

Ash förstår att under dessa omständigheter är “förnekandet av förintelsen” grundat i en önskan att störta denna avgud från tronen.

 Iranierna hade altså goda skäl att organisera konferensen. Förintelsen är faktiskt en väl integrerad del i den rådande diskursen för att rättfärdiga (den rika och mäktiga) minoritetens rättigheter över den (förtryckta) majoritetens behov. Men dess framgång och integration visar att massmediemaskineriet är välorganiserat och ligger i philosemitiska, mestadels judiska händer. Ockupationen av Palestina av judarna är smärtsam, men inte mer smärtsam än fångenskapen av det fria ordet om dessa angelägenheter.  

Sionisterna kan svinga sitt dödliga maskineri med samma lätthet som en Jedi svingar sitt svärd. De liknar Ahmadinejad vid Hitler men förbjuder liknelser av Israel med nazisterna, de svärtar ner Vladimir Putin som en KGB-torped men undandrar sig att berätta att Israeliska domstolar fastställer att likvideringar av palestinier är lagliga, de gjorde en fläck på Monika Lewinskys klänning mer viktig en de floder av blod som George Bush frammanat, de fick de respekterade amerikanska proffessorerna Mearsheimer och Walt att framstå som skinheads och nu attackerar de rovlystet James Baker för hans fredsplan. De kan banne mig göra vad de vill, de är nästan omnipotenta.

Vår vän James Petras publicerade nyligen en imponerande bok “Israels power in the USA”. Men Israels makt är bara en reflektion av  den reela judiska makten i västvärlden, som är baserad på – inte israeliska stridsvagnar utan judiska tankesmedjor, inte på israeliska kärnvapen utan judiska nyhetsbyråer. Om inte denna judiska diskurs bryts, kommer västerlandet fortsätta sända sina söner att följa  pipblåsaren från Hammeln till Bagdads gator eller Libanons kullar.

Iranierna kom till slutsatsen att det inte finns en chans att komma till någon överrenskommelse med denna världsvida judiska mediakartell. Det är lönlöst med någon fredsuppgörelse. Man måste försvara sig och attackera det djupast sakrala dogmat för deras kontroll. Om detta dogma skulle kollapsa, skulle det judiska greppet brytas och den judiska staten skulle kollapsa precis som Sovjetunionen sa president Ahmadinejad.

Denna jämförelse påkallar ytterligare exeges: USSR var “en stat”,  där alla olika levde som jämlikar; den judiska staten är i grunden två stater, en rik stat av judar som kontrollerar den fattiga staten av ursprungsbefolkningen. Dess upplösning skulle skapa “en stat” i Palestina, trenden skulle altså vara den motsatta än den som startade med Sovjetunionens upplösning. Sedan kommer Iran och alla länder i mellanöstern bo säkert utan rädsla för amerikanska eller israeliska kärnvapen.

Detta är skälet till att Iran höll denna konferens. Ingen – och jag menar ingen, inkludernade de brittiska, tyska, amerikanska, ryska ledarna – bryr sig egentligen om offren för ett krig för länge sedan, judiska eller andra. De betalade bara sin skatt till Förintelsen som nationer betalar skatt till sin besegrare. Iran har vägrat betala denna skatt, när ska ni övriga länder följa deras modiga exempel?

Featured Posts

The Liberation of the Slaves

Donald Trump’s electoral victory unleashed pent-up tectonic energies on the unprecedented scale. The world has been changed, much more than ...

Read More

If They Are Bombed - They Are Daesh

President Putin is a pirate, no less. In his declaration at the UN, he stole President Bush Jr’s copyrighted 2001 ...

Read More

Ryan Rodrick Beiler / Shutterstock.com

Autumn in Palestine

Autumn is beautiful in Palestine: overripe blue-green figs, unpicked pomegranates pecked by birds, heavy grapes turn red. Now is the ...

Read More

A Syrian Breakthrough

The Russians and their Syrian allies have cut the main supply line of the rebels to the north of Aleppo, ...

Read More

Evan El-Amin  /  Shutterstock.com

Les guerres de genre de H. Clinton

Est-ce que les hommes qui votent pour H. Clinton vont finir en enfer ? Je n'en suis pas sûr. Nous savons ...

Read More

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Israel Shamir © 2016 Frontier Theme