Israel Shamir

Ideas that will Derail the descent to Barbarity

Sultan och Shaitan

Sultanen är god, det är bara hans visirer som är onda. Denna tanke har tröstat mången olycklig undersåte den mänskliga historien igenom. Olyckliga som vi är, tröstade vi oss med fåfänga hopp om ett positivt amerikanskt ingripande i Palestina och förstärkte myten om Förenta staterna som en sträng men rättvis härskare. Trots att Deir-Yassin-dagen blev ett Deir Yassin om dagen, slockande inte vårt hopp. “Ett verkligt prov på Bushs presidentskap”, skrev Robert Fisk i Independent. “Ingen tid att förlora”, instämde Helena Cobban i Christian Science Monitor. Men den amerikanske utrikesministerns besök medförde ingen respit för palestinierna, inte ens en paus i det israeliska stormangreppet. Den lysande Norman Finkelstein har påmint oss:

 

Vi har flera gånger fått höra att problemet med Bush-administrationen är att den är otillräckligt engagerad i Mellanöstern, ett diplomatiskt tomrum som Colin Powells resa är tänkt att fylla. Men vilka gav Israel grönt ljus till att föröva massakrerna? Vilka försåg Israel med F-16-planen och Apache-helikoptrarna? Vilka lade in sitt veto mot de resolutioner i Säkerhetsrådet som krävde att internationella observatörer skulle se till att våldet minskade? Och vilka har just blockerat det förslag Förenta Nationernas främsta representant för mänskliga rättigheter, Mary Robinson, ställt om att endast skicka en undersökningsgrupp (fact-finding team) till de palestinska territorierna? Begrunda detta scenario. A och B står åtalade för mord. Bevismaterialet klargör att A försåg B med mordvapnet, A gav B signalen “kusten klar” och A hindrade åskådare från att ingripa, när offret ropade på hjälp. Skulle domen då bli att A var otillräckligt engagerad eller att A var i varje avseende lika skyldig till mordet som B?

Han har rätt. Det är dags att sluta drömma om den gode sultaten. Om en mental blockering hindrar dig från att betvivla hans goda avsikter, kan du ju tro att han hålls fången av ondsinta eunucker, såsom varit fallet med många härskare. I stället för att klaga och sörja bör vi skrida till handling. Förenta staternas politik i Mellanöstern är ju, när allt kommer omkring, inte som vädret, som alla klagar på men ingen gör något åt. Men kan vi göra något åt det, om demonstrationer och protester inte tjänar något till?

Svaret är: Ja, vi kan göra något, och det är inte jihad eller korståg som avses. Robert Jensen [93] från Texas University skrev, “Jag hjälpte till att döda en palestinier i dag. Om du betalar skatt till Förenta staternas regering, så gjorde du det också.” Vad han menade var att de amerikanska skattebetalarnas pengar går till att rusta upp Israel och döda palestinier. Jensen kan vara lugn. De amerikanska skattebetalarna är oskyldiga. Ansvaret är större än så: det är vi alla som bekostar slaktandet, vi fler än fem miljarder människor som bor utanför Förenta staterna.

Varje dag överför vi fem miljarder dollar till USA för att hålla det stora landets ledare kvar i den stil de är vana vid och även döda så många palestinier de anser lämpligt. En dollar om dagen från var och en av oss, europeer och afrikaner, kineser och japaner, ryssar och araber. Dessa svindlande tal offentliggjordes av den brittiska veckotidningen Economist. Vi gör detta, därför att Förenta staterna år 1972 tog sig rätten att trycka så många dollar det vill och vi har godtagit fiktionen att en liten grön papperslapp är likvärdig med vårt arbete och våra varor.

Faktum är att den amerikanska dollarn saknar täckning. Den är en check utskriven av en ruinerad slösare. Den duger till att rama in och hänga på vägen. Eftersom amerikanerna ger ut så många dollar de behöver, är det inte förvånande att det finns en enda supermakt och alla vi andra är skuldsatta. Detta är ingen hemlighet: den modige Fidel Castro säger det vid varje konferens han deltar i och drar därmed på sig en ändlös fiendskap från USA.

USAs finansiella trollkarlar, Greenspan och kompani, utsätter oss för ett gammalt bondfångeri som kallas “pyramidspel”. Dylika spel ha spelats i många länder, till exempel i Albanien och Ryssland, av bondfångare på platsen. Vanligen slutar de med en katastrofal krasch. Det judisk-amerikanska bondfångeriet skiljer sig till storleken. Det är världsomfattande, annars är det samma slags pyramid. Nittio procent av alla finanstransaktioner är spekulativa transaktioner, skriver Noam Chomsky. Pyramiden stöds av en massiv propaganda, hjärntvätt avsedd att gynna konsumtion och expansion. De vanliga människorna i Förenta staterna och dess allierade får inte ut något gott av det: i England har barnens fattigdom ökad trefaldigt sedan Margaret Thatcher kom till makten. I Förenta staterna finns miljoner hemlösa barn. Amerikanerna, britterna, tyskarna är djupt skuldsatta, liksom länderna i tredje världen.

Den amerikanska dollarn har lyckats ersätta guldet, därför att den medförde en attraktiv fast räntesats. Räntan har blivit en honungsfälla för mänskligheten; den har orsakat skuldbördan, utarmat stater och enskilda människor och skapat globaliseringen, denna fula förirring. Spritsmugglaren Sam Bronfman, grundare av den mäktiga Bronfman-dynastin och far till ordföranden för Judiska världskongressen, fick frågan: Vilken är den viktigaste uppfinning som människan gjort? Icke för intet svarade han, utan att tveka: Räntan.[94]

Räntan var människans andra syndafall. Adam frestades med frukten, vi frestades med dollarns fasta ränta, den nutida motsvarigheten till gamla tiders ocker. Den “antisemitiska” kyrkan fördömde för länge sedan ockret såsom en uteslutande judisk sysselsättning, men nu är det tillåtet för alla. Alla är delaktiga, som Milo Minderbinder sade i Hellers Moment 22. Men det finns en hake, ett moment 22. Man kan inte ta ut sina vinster och gå åt sidan för att njuta av dem. Man måste fortsätta i spelet.

Den amerikanska dollarn är inte längre “pengar”: Den är en licens, liksom en Microsoft-licens eller ett patent på ett läkemedel. Närhelst USAs härskare önskar, kan de frysa ett upproriskt lands tillgångar. Iran fick sina tillgångar frusna, liksom Libyen, Irak. Säkerligen kommer saudierna att gå samma öde till mötes den dag de motsätter sig Amerikas politik. Här har vi en fin gåta till Bilbo Bagger: Vad är det som man säljer till överpris, som är osäkert, grönt och som dårar har ett starkt begär efter?

II

De sista dagarna av kriget i Sydostasien reste jag med en långsam djonk nedför Mekong-floden i sällskap med andra journalister, äventyrare, inhemska bönder, grisar och höns. Båten stoppades ofta, genomsöktes och beskattades av soldater från de krigförande parterna, men den fortsatte sin makliga färd från den gamla kungliga huvudstaden Luang Prabang mot Vientiane. I en sömnig by med tjugo hyddor och tre elefanter övernattade vi. Jag steg in i en kinesisk butik. Före mig var en mörk och butter soldat från Pathet-Lao-gerillan i Ho-Chi-Minh-sandaler gjorda av ett bildäck och med automatkarbinen kastad över ryggen. Han avslutade just sina blygsamma inköp och betalade med konstiga sedlar. Jag kände igen det färgglada mönstret: det var Pathet Laos valuta. När soldaten gått sin väg, tog jag fram några Pathet-Lao-sedlar jag fick i växel på båten och bad butiksinnehavaren om ett paket cigarretter. Kinesen rörde sig inte ur fläcken. “Men jag har ju sett att ni godtar de här pengarna,” protesterade jag. Han svarade med kloka ord, värdiga Laozi: “Bara från folk med gevär.”

USA-dollarn godtas fortfarande av världssamfundet på grund av rädsla, och det är därför den amerikanska militärbudgeten växer för varje år. Det är därför enstöringsriket Nordkorea liksom Iran och Irak blivit Ondskans Axelmakter: de godtar inte dollarn. Men rädslan är en dålig rådgivare. Pyramidens kollaps är nära förestående. Härdsmältan började i augusti 2001, somEconomist upplyste sina läsare den 25 augusti 2001, och vore det inte för ett lägligt ingripande av okända människor den 11 september 2001, skulle den amerikanska dollarn numera ha ett värde endast för myntsamlare. Tredje världskriget kan inte hejda, endast fördröja processens fullbordan.

Det är ren försiktighet och upplyst egenintresse, som förmått kloka härskare att kliva ut ur dollarsfären. De europeiska länderna har lanserat euron, den japanska yenen har stigit kraftigt. Men deras försök att ersätta papper med papper är med nödvändighet förfelat. Dr Mohamed Mahathir, premiärminister i det blomstrande Malysia, har kommit med ett revolutionerande förslag: att återgå till guld och silver. Närmare bestämt föreslår han att vi går över till den “islamiska” gulddinaren, världens reservvaluta med nollräntesats. Hans stora idé, att göra slut på “dollarns och lånens” dubbla grepp, förtjänar att jämställas med Solons reform. Solon, Athens legendariske visman och lagstiftare, störtade fåmannaväldet och gav folket jord och frihet åter. Om hans plan genomförs, gör den slut på palestiniernas lidande och på tredje världens lidande i allmänhet. USA-dollarn skulle falla lika snabbt som 1929, och med den USAs stöd till Israel och dina skulder.

Detta skall inte uppfattas som ett angrepp på Amerika. Vanliga amerikaner skulle återfå sina hem ur bankernas klor, när inteckningarna upplöses. Skuldbördan skulle falla från människornas axlar. Visserligen skulle George Soros och Mark Rich behöva uppsöka socialbyrån tillsammans med många ivriga anhängare av Israel. Men det vore ingen större olycka. Om de tvingas arbeta för sitt levebröd, kommer de att vara alltför sysselsatta för att hinna med något mera ofog.

Detta är svaret på frågan: Hur kan vi hjälpa palestinierna? Be ditt lands ledare att vidtaga den rätta och kloka åtgärden att flytta sitt kapital bort från de amerikanska bankerna och bort från den amerikanska dollarn. Det vore effektivare än jihad och korståg, mer humant och avgörande än självmordsbombningar.

Jag tycker om dr Mahathirs idé. Gulddinaren skulle leda oss in i en ny värld, en värld med nollränta, en värld utan ocker skulle bidraga till försoning i samhället. Marx skulle ha uppskattat historiens ironi: att det judiska stormanloppet i Palestina kan hejdas endast genom att vi avstår från delaktighet i ett dollarstyrt ocker.

III

Religiösa överväganden kan inte lämnas utanför våra praktiska beslut. Den “islamiska” dinaren skulle fullständiga systemet med arbetsrelaterat bankväsen. Det kallas numera “islamiskt bankväsen” men tillämpades av det mycket katolska Venedig hundratals år innan ockret infann sig. På denna punkt liksom på många andra skiljer sig Dar al-Islam och kristenheten inte åt. Kyrkan vidmakthöll förbudet mot ränta fram till Johan Calvins ödesdigra galenskap, och den store religionsförnyaren profeten Muhammed skärpte förbudet.[95]

Den judiska lagen förbjöd judarna att taga ränta av sina “bröder” (andra judar) men krävde att taga ränta av “främlingar” (icke-judar). Den helige Ambrosius förstod konsekvenserna av detta syn- och handlingssätt och skrev:

Kräv ränta av den som du önskar skada. Kräv ränta av den som det inte vore brottsligt att döda. Om det är rätt att föra krig, är det också rätt att taga ränta. [96]

Det är därför som judarna kommer att få fred i Palestina och annorstädes, när de godtar Thomas’ av Aquino maxim, “det finns inga främlingar”, och ser icke-judarna, palestinierna och andra, som sina bröder och medmänniskor.


Noter

93. Houston Chronicle,                                         http://www.chron.com/cs/CDA/story.hts/editorial/outlook/1351792

94. Haaretz, 20 november 1998; Musaf, s. 36.

95. Koranen, Andra suran (Kons sura), verserna 275-280.

96. Citatet lämnat av David Pidcock.

Originalets titel: Sultan and Shaitan

Översättning av Lars Adelskogh

Featured Posts

A Syrian Breakthrough

The Russians and their Syrian allies have cut the main supply line of the rebels to the north of Aleppo, ...

Read More

If They Are Bombed - They Are Daesh

President Putin is a pirate, no less. In his declaration at the UN, he stole President Bush Jr’s copyrighted 2001 ...

Read More

The Liberation of the Slaves

Donald Trump’s electoral victory unleashed pent-up tectonic energies on the unprecedented scale. The world has been changed, much more than ...

Read More

Evan El-Amin  /  Shutterstock.com

Clinton's Gender Wars

Will the men voting for Mrs Clinton end up in Hell? I am not sure. We know that women who ...

Read More

Evan El-Amin  /  Shutterstock.com

Les guerres de genre de H. Clinton

Est-ce que les hommes qui votent pour H. Clinton vont finir en enfer ? Je n'en suis pas sûr. Nous savons ...

Read More

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Israel Shamir © 2016 Frontier Theme